Engelbrekten 2017..

Idag gick Engelbrektsturen i Norberg. För ett år sedan, 24 juli 2017 var jag där och körde detta roliga lopp 70 km på stålhästen. Jag hade önskat så att jag vart där idag och cyklat det. 

Kan det vara så att det var pga att det gick så bra som det var så roligt? 

Jag vill dela min race rapport IGEN, trots ett år sedan. För detta var fjärilar i magen lopp..

****************************************************************

RACERAPPORT ENGELBREKTSTUREN

24 JULI, 2017

Det här må låta som ett skrytinlägg. En glad och feg motionsamatör här och som är galet glad efter gårdagens lopp- EngelbrektsTuren 70 km mountainbike.

Jag har sen några år drömt om att få köra detta lopp. Det skall vara tufft, mycket grus och lite knixiga stigar som jag älskar.

Jag var i Norberg strax innan 09:00 igår. Anmälde mig, och fixade iordning cykel. Jag var nervös…men fick iallafall i mig en macka och nocco. Satte mig vid bilen njöt att av titta på alla snygga cyklar av olika märken. EngelbrektsTuren är även ett seedinglopp till cykelvasan. Så många deltagare på detta lopp, uppdelat i olika kategorier. Jag körde motion dam. Tyvärr är fortfarande EngelbrektsTuren fortfarande mansdominerat. Om man ser på alla anmädla, så var 343 st män anmälda i motion herrar och i dam motion endast 39 st kvinnor….ja, ni fattar.. 

Dock känns detta ännu coolare som tjej att stiga in och kriga med grabbarna. Gör mig ingenting alls. Men hallå tjejer, kom igen!! Mountainbikelopp med tekniska partier ÄR tufft…inget att snacka om, tungan rätt i mun och hållbar cykel..

Starten gick 11:05. Ärligt, jag hade INGEN aning om HUR detta skulle gå, hur lång tid det skulle ta. Men jag tänkte mig, är jag under 4 timmar går det super bra. Jag visste det var mycket uppför och tekniska partier, men sen då…men jag hade som mål…att inte komma sist!!

Många startar samtidigt vilket blir att man ligger 2 och 2 typ på mindre väg, typ grusad cykelväg, jag la mig dirket i vänsterfilen och började redan köra om. Och ni som inte fattar….om du inte vill gasa…LIGG I HÖGER! Tack på förhand…Det måste man veta innan man kör lopp!

Efter ett par kilometrar började det uppför…uppför och uppför…pulsen steg, men bara att mata på, för jag vill hitta mitt flow, deltagare som jag kan hålla mig bakom…så efter ca 2 mil då kunde jag ”brassa” på utan att behöva köra om hela tiden.

Jag måste säga att under detta loppet var jag inne i någon form av euforisk dröm…jag kommer inte ihåg banan i detalj, jag bara körde. Så som man ska göra…tror jag. Loppet var på mycket skogsbilsvägar och med mycket rullgrus, det är lite läskigt, gäller att ta kurvorna rätt och inte för snävt då kan man glida och tappa fästet. Det var inte många meter asfalt igår. Så bra. För asfalt och mountainbike hör inte ihop….tycker inte jag.

Roliga tekniska bitar (singeltrack) genom skogen på flera ställen. Och det var verkligen bara att köra. Jag som vart så feg bara ”flög” över dessa stora, små, spetsiga stenar och rötter som låga överallt på stigen. Här var det inte borttaget något. Det small i däcken och jag tänkte, fan, inte punka nu!!!! Lätt hänt att hamna snett på en sten. Tappade kedjan på ett ställe där större stenar stack upp och jag slog i på något vis. Men det var bara och lyfta på den igen.

Jag hade 4 killar som jag kom ifatt på varje grusväg, brände om och när det tekniska partierna kom så körde dem om mig då jag inte är den snabbaste just där. Men min styrka kommer sen på det lite mer plana underlaget…

Det var så skoj för på sista tekniska biten så sa jag till en kille bakom: kör du om nu, jag håller höger… han: hahaha…du kommer ta ifatt mig sen, du är stark tjejen..

Mycket riktigt, jag tog honom när det var 5 kilometer kvar. När det var 3 kilometer kvar så tog jag några till…och hakade på 2 starka killar. 1 kilometer kvar, brände om dem när vi närmade oss mål inne i Norberg och jag gasade in på tiden 03:29 timmar!!!

Klapp på axeln av killen jag snackade med i skogen..han var impad och jag tackade för att ”draget”.

Att få genomföra detta lopp utan kramp, trötthet, dippar och cykelproblem…..känslan är obeskrivlig. Jag bara log! Helt underbart. Att känna sig så fräsch, känns nästan overkligt. För bara 2 år sen, ja, se bara på förra sommaren, när krampen kom och cykel havererade och trött som ett as..

Jag ger mig tusan på att all varierad styrketräning och cykling har format detta. Mina magnesiumtabletter varje dag och bra kost. Jag är stolt som en tupp och njuter av loppet fortfarande.

I min klass motion dam 70 km var det 41 startande, jag kom på 19:e placering. 31 minuter efter segraren i klassen. Ser man på elitklassen dam 70 km så gick segraren in på 2:27 timmar och den 6:e placeringen i den klassen gick in på 2:56 timmar. Vad jag menar är att för mig känns det inte att jag är så mycket efter…. För mig är 33 minuter i detta sammanhang på denna tunga bana inte mycket…jag har kämpat och ja, alltid vart sist….

Jag har lärt mig, att man FÅR inget gratis. Bara att träna på. Mata dessa förbannade backar om och om igen. Köra styrkan på gymmet och jaga konditionen…det finns inga genvägar..

Glad och skitig körde jag hem till mina föräldrar och njöt av god mat och champagne.

Bästa onsdagen!

Idag är det check på 13 dagars behandling av 28! Känns en aning att tiden går fort, men det är stundvis tufft som fan..

I onsdags var en grym dag. Träningsdejt med tjejerna, indoor walking och cx worxpass. 60 minuters träning och glädje med mina tjejkompisar och en grym ledare som hade klasserna. Kvällen avslutades med middag ute och en massa skratt och snack. Precis sånna kvällar älskar jag. Jag käkade en grym burgare med sallad och rotfruktschips. Yummie!

Från en bra dag till en skitdag som jag hade igår. Mådde inte alls bra. Illamående, trött och värmen knäcker.

img_7372

Havre Ugnspannkaka Med Jordgubbar

Som vanlig ugnspannkaka med på mitt vis. Mått? Njaa…men kör som på ett ”vanligt” ugnspannkaksrecept tror jag blir bra. Ni känner hur konstisenen känns…

Havre Ugnspannkaka Med Jordgubbar

*Havremjöl

*Mjölk

*Salt

*Ägg

*Lite honung för sötman

*Färska jordgubbar eller andra bär..

Sätt ugnen på ca 180 grad i varmluft, lite högre i vanlig ugn. Blanda alla ingredienser utom jordgubbarna. Vispa till bra konsistens. Häll ut i braspanna. Skiva/dela jordgubbar färska, upptinade bär blir vattnigt. Skjuts in i ugnen i ca 20-30 minuter beroende på tjocklek. Gardera med keso, kvarg, frukt, bär, grönsaker, jordnötssmör eller vad du nu är sugen på…

*Lycka Till*

img_7279

Berörd….

Andra dosen cystostatika igår. Trött som fan, 5,5 timmes sömn inatt. När jag får denna dos blir kroppen typ uppspeedad trots att man är sjuhelsike trött och bara vill slockna var man än placerar sig. Ny medicin igår. Nu håller vi tummarna HÅRT att den funkar hela vägen…

Igår blev jag så otroligt berörd. Efter timmar på av avdelningen där jag får cellgiftet i droppform skall jag sedan till ett annat ställe för strålning. Där sitter en tjej och väntar även hon på sin tur efter att suttit på samma avdelning innan som jag med dropp..

Hon ser frisk ut, ung, är hälsomedveten, gjort allt som ska med sin kropp, cellprov och sånt. Tränar på marathon nivå, friskus som jag, älskar träning och livet så som jag gillar. Men…hon hon även lik mig…har fått samma jävla helvete. Livmoderhalscancer. Känns så  fel. Känns så frustrerande. Blir så ledsen. Men vi satt länge och pratade, bör telefonnummer. Känns bra fast man inte får säga så, att jag hittat en som går igenom SAMMA skit. Nu ska vi peppa varann. Dela tankar. TACK J att du satt där igår. Så tacksam!

*ingenting är självklart, ingenting. Lev i nuet, gör det du mår bra av*

I måndags var jag och körde ett riktigt roligt pass. Cirkelträning med om flesta stationer med kettlebells. Så jobbigt och så skoj. Känns så bra och träna. Dock var det den varmaste dagen. Mådde galet illa innan. In i salen där det är ac och träna och sen illamående igen…..men det var det ändå värt.

Ikväll väntas tjejkväll med fina tjejer. Träna innan och sen middag. Hoppas på att inte få någon jobbig dipp med kroppen. Vill verkligen vara med ikväll.

Ciao!

img_7331

Våga gnälla?

Det är tufft. Jag är inte den som gnäller. Men fan. Kan inte värmen bara vara lite lägre, mer moln så vi får skugga. Det är vidrigt att må illa och galet trött titt som tätt i denna värme.

Har mått riktigt tråkigt att medicinen jag tar mot cytostatikan. Måste be om ny. Att må illa av en medicin mot illamående känns inte rätt…..

Jag håller ut allt jag kan. Vart på gymmet och tränat några hänger denna veckan. Att tänka på annat. Träffa alla underbara vänner där. Det ger mig styrka.

Ps. Ni är några som önskar veta recept på min pannkaka…det kommer…ds.

Lite tungt är det..

Dagen var lång igår. 2 timmar med bara koksalt som skulle igenom kroppen oh sedan 1 timme med cytostatika (typ av cellgift). Jag fick äta och dricka under tiden, vilket var skönt. när detta var klart var det att vänta 1 timme till för att kunna strålas. Sen efter det fick vi åka hem. Lång behandlingsdag må jag säga. Helt färdig. Men vi gick ändå ut och tog en powerwalk på 1 timme innan läggdags.

Imorse var det upp med tuppen för strålning klockan 8. Tog längre tid då dem tog fler bilder innan själva strålningen skulle igång.

Hem och äta. Sen har jag mått illa lite sådär i ”horisonten”….känner ett svagt illamående hela tiden, trött deluxe och knasig i huvet. Men inte konstig, jag har ett bra HB (blodvärde) på 148, brukar ligga på 142-148 HB. men igår när jag fick svar från provet dom tog innan cellgiftet så ligger det på 127 HB. Helt slut i knoppen. Det har hänt mycket i kroppen på 1 vecka, för att för 2 veckor sen låg det på 148, 1 vecka sedan 130 och nu 127. Tror ni jag bombar kroppen med JÄRNrik mat??? JAAAAA!

Trots det körde jag till gymmet och var på ett spinningpass. Så skönt trots trötthet i pannan…..så gick det. Les Mills RPM med Magda. Tack, grymt pass!

Väl hemma står en blompåse med värdens finaste blomma! Blir så rörd, grät faktiskt en smula. En ”krya på dig” blomma från min lokala cykelklubb. Ni är underbara!! ÅÅÅHHH!

Så nu är jag rätt sleten, trött och ska knalla till sängen, klockan ringer tidigt imorgon också.

*KRAM*

img_7271

En gift får gift….

Denna helgen har jag inte mått bra. Illamående, trött, feber…skit helt enkelt. Men idag mår jag mycket bättre. 1 timme powerwalk är det som det blivit denna helgen. Sängen har kallat. Bara att lyssna på kroppen. Så är det och kommer säkert vara så i perioder under dessa veckor.

Imorgon får jag min första dos cytostatika, mildare cellgift kan man säga. Jag hoppas verkligen att jag kommer må bra av det. Hatar att må illa. Fy fan för det.

Igår kördes Mörkuggejakten i Rättvik. Ett mtb lopp jag vill kör, har velat köra det sålänge. Jag har mina rötter från grannkommunen typ ju. Nästa år hade vart skoj.